Planprocessen

Planeringsarbetet ska ske öppet och med ett starkt medborgarinflytande. Då kan ett bra beslutsunderlag uppnås, samtidigt som besluten förankras väl. Detta skapar möjligheter för invånarna att påverka sin närmiljö.

Innan en detaljplan är färdig är det flera steg som måste följas. Det finns också skillnader mellan "normalt" och "enkelt" planförfarande.

Normalt planförfarande

Ett normalt planförfarande utgår från dessa punkter:

1. Planbesked
   På begäran av någon som önskar genomföra en detaljplanepliktig åtgärd ska kommunen redovisa om planuppdrag kommer att ges. Här ska också en uppskattning av tidplan göras. Planbeskedet ska vara skriftligt.
2. Program
   Ett program sammanfattar de utgångspunkter och mål som ska ligga till grund för planarbetet. Program tas dock bara fram om exploateringen t.ex. får stor inverkan och inte finns förankrad i översiktsplanen. I det skedet, alternativt när planprogrammet tas fram, görs också en bedömning av om planen innebär betydande miljöpåverkan och om en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska göras. I nya PBL har planprogrammets betydelse minskat.
3. Samråd om program
   Myndigheter, fastighetsägare, boende och föreningar får inom samrådstiden (minst tre veckor) skriftligen framföra synpunkter om programförslaget och avgränsning av ev. Miljöbedömning/MKB. Planen finns då tillgänglig på kommunens hemsida. Inkomna synpunkter sammanställs.
4. Planförslag
   Diskussioner, undersökningar och skisser leder fram till ett förslag till detaljplan.
5. Samråd om planförslag
   Myndigheter, fastighetsägare, boende och föreningar framför synpunkter om förslaget. Om planen bedöms innebära betydande miljöpåverkan samråds här också Miljöbedömningen. Om den inte bedöms göra det samråds i det här skedet istället kommunens bedömning och beslut att inte göra en Miljöbedömning. Samrådet sammanställs och bemöts i en samrådsredogörelse som ska godkännas av Samhällsbyggnadsnämnden.
6. Bearbetat planförslag
   Mot bakgrund av synpunkterna görs eventuella ändringar.
7. Granskning av planförslag
   I nya PBL ersätts den tidigare utställningen med en granskning. Kommunen ska kungöra sitt förslag till detaljplan och låta det granskas i minst tre veckor. Kungörelse sker i samband med att granskningstiden inleds. Förslaget finns då tillgängligt på Samhällsbyggnadskontoret, Västra Långgatan 5 i Trosa och på kommunens hemsida. Den som inte skriftligen framför sina synpunkter senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta detaljplanen. Skriftliga synpunkter som kommer in under granskningen sammanfattas och bemöts i ett utlåtande.
8. Eventuella revideringar görs av planförslag
   Eventuella korrigeringar utförs och ett slutgiltigt förslag är klart.
9. Antagande
   Kommunfullmäktige antar planen.
10. Laga kraft
    Planen vinner laga kraft när:
    - länsstyrelsen beslutat att inte överpröva planen och ingen har överklagat kommunens antagandebeslut
    - länsstyrelsen eller i sista hand regeringen har avgjort eventuella överklaganden.

Först då detta är klart, kan själva byggprocessen starta. Normalt tar en detaljplan ett år från första till sista steget.

Enkelt planförfarande

Ibland används så kallat enkelt planförfarande, vilket innebär att planprocessen blir lite kortare. Oftast behövs inget program och granskningsskedet ersätts av en underrättelse direkt till dem som berörs.

Förutsättningar för att enkelt förfarande ska kunna användas är att förslaget

• är av begränsad betydelse
• saknar intresse för allmänheten
• är förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande över denna
• inte kan antas innebära betydande miljöpåverkan