Här kan du läsa om cisterner, fordonstvätt, kemikalier, köldmedia, miljöfarliga verksamheter samt muddring.
Arbetet med miljöskydd innebär framförallt tillsyn enligt miljöbalken. Miljökontoret ser till att miljöbalken och följdlagstiftningen efterlevs inom olika verksamheter för att skydda människa och miljö. Miljöbalkens regler ska användas för att främja en hållbar utveckling och tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god livsmiljö.
I miljöbalkens grundläggande bestämmelser finns de allmänna hänsynsreglerna. De sätter upp principer för hur miljöskyddsarbetet ska bedrivas. Försiktighetsprincipen, principen om att förorenaren betalar, produktvalsprincipen och kunskapskravet är principer som ska genomsyra alla aktiviteter som kan påverka miljön. Det innebär att vi måste skaffa oss tillräcklig kunskap och av försiktighetsskäl inte göra något som vi tror kan skada miljön. Det ställs idag högre krav på den som driver miljöfarlig verksamhet. Tillsynsmyndigheterna kan använda de allmänna hänsynsreglerna för att förbjuda en verksamhet eller förelägga om åtgärder.
Läs mer i
Alla cisterner och rörledningar blir med åren utsatta för slitage och skador. Ståltankar rostar och plasttankar kan bland annat skadas av marksättningar. En regelbunden kontroll av cisterner är därför nödvändig. Kontrollen av cisterner för eldningsolja, diesel och spillolja är dessutom reglerad i lagstiftningen. Ny lagstiftning som reglerar cisterner antogs 2003, Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor (NFS 2003:24). Lagen ställer krav på att alla befintliga anläggningar måste besiktigas och det krävs återkommande kontroller. Lagkravet på återkommande kontroll gäller cisterner för eldningsolja, diesel eller spillolja om cisternen är större än 1 kubikmeter. Exempel på cisterner som skall kontrolleras är villacisterner i mark, utomhus eller inomhus och så kallade farmartankar hos lantbrukare och företag. Olika kontrollintervall gäller för olika cisterner.
När en oljecistern tas ur bruk skall detta anmälas till miljökontoret. I anmälan ska redogöras hur cisternen tas om hand på ett miljöriktigt sätt av ett ackrediterat företag som även upprättar ett slutbesiktningsprotokoll som sänds till miljökontoret.
Inom vattenskyddsområden gäller särskilda regler. Hantering av mer än 250 l brandfarlig vätska måste anmälas till miljökontoret.
Om du tvättar din bil på gatan eller garageuppfarten rinner tvättvattnet ut i närliggande dagvattenbrunnar. Dessa brunnar är inte anslutna till någon oljeavskiljare, reningsverk eller motsvarande. Det förorenade vattnet rinner orenat ner i vattendrag som i sin tur rinner ut i sjöar och hav.
I bilschampo och avfettningsmedel finns kemikalier som kan skada vattenlevande organismer. Avfettningsmedel innehåller dessutom ofta lösningsmedel som är skadliga för såväl människor som för växt- och djurlivet i vattnet. På din bil fastnar även rester av olja och tungmetaller, vilka följer med tvättvattnet.
Vad säger lagen?
I miljöbalken (kap 1 och 2) finns regler om att alla som tänker göra något som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (t ex tvätta bilen), ska förebygga och hindra att sådan skada sker. Lagen säger också att alla ska undvika att använda sådana kemiska produkter som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med mindre farliga produkter (t ex miljöanpassade bilvårdsprodukter).
Var ska bilen tvättas?
Bilen bör tvättas i automattvätt, biltvättar eller "gör det själv hall". I dessa anläggningar passerar vattnet slam- och oljeavskiljare innan det släpps ut. På nyare anläggningar sker dessutom ytterligare rening av vattnet i form av minireningsverk innan det leds vidare till det kommunala reningsverket.
En av miljöbalkens allmänna hänsynsregler är produktvalsprincipen. Produktvalsprincipen innebär att kemikalier och andra produkter som är miljö eller hälsofarliga så långt det är möjligt skall ersättas med mindre farliga produkter. Ur miljöbalken: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism.”
1:a juni 2007 kom den nya kemikalielagstiftningen, REACH, som ersatte stora delar av de regler som gällde. REACH grundas på principen att det är tillverkare, inportörer och nedströmsanvändare som bär ansvaret för innehållet så att det inte medför några skadliga hälso- eller miljöeffekter. REACH gäller i huvudsak för kemiska produkter, d.v.s. ämnen och beredningar/preparat.
Läs mer på
Många av de köldmedier som används i kylanläggningar, luftkonditioneringssystem och värmepumpar är av det slag som påverkar ozonskiktet och bidrar till växthuseffekten. För att förhindra utsläppen och på sikt fasa ut de mest farliga köldmedierna (CFC och HCFC) skapades en lagstiftning som syftar till att reglera användning och hantering av dessa ämnen. Köldmediekungörelsen (SFS 2007:846) och förordningen (2002:187) om ämnen som bryter ned ozonskiktet är de viktigaste lagstiftningarna rörande köldmedier. Lagstiftningen innehåller bl.a. regler för vilka köldmedier som får användas vid nyinstallationer samt regler för hur befintliga maskiner ska skötas så att läckage undviks.
Nyinstallation av köldmedieanläggningar får bara utföras av ett ackrediterat kylföretag. Vid nyinstallation av köldmedieanläggningar får bara köldmedia av typen HFC användas. Om en köldmedieanläggning innehåller sammanlagt mer än 10 kg köldmedia så ska den anmälas till miljökontoret.
Befintliga anläggningar ska varje år genomgå en årlig kontroll som ska utföras av ett ackrediterat kylföretag (gäller ej enhetsaggregat t.ex. kylskåp på mindre än 3 kg). Kontrollen måste beställas av den som äger eller använder köldmedieanläggningen. Det kan därför vara lämpligt att teckna ett serviceavtal med ett ackrediterat kylföretag för att undvika att kontrollen glöms bort. Innehåller köldmedieanläggningen mer än 10 kg köldmedia så ska även en årlig kontrollrapport lämnas till miljökontoret. senast den 31 mars varje år. Om kontrollrapport inte inkommer inom utsatt tid utdöms en miljösanktionsavgift.
Med miljöfarlig verksamhet avses all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt innebär utsläpp till mark, vatten eller luft eller utgör annan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljö. De miljöfarliga verksamheterna regleras enligt miljölagstiftningen det vill säga miljöbalken och dess följdlagstiftning. Enligt miljöbalken är företag eller verksamhetsutövare skyldiga att söka tillstånd eller anmäla sin verksamhet ifall den är klassad som miljöfarlig. Klassningen baseras på vilken slags verksamhet som ska bedrivas och i vilken omfattning. Vilken kategori en viss verksamhet befinner sig i kan utläsas av Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Beroende på om det är en A, B, C eller U-verksamhet varierar handläggningsrutiner och det är olika myndigheter som handhar ärendena. För A-verksamheter t.ex. kärnkraftverk eller stålverk som tillhör den mest miljöfarliga kategorin måste tillstånd sökas hos miljödomstolen. B-verksamheter t.ex. större avloppsreningsverk eller krematorium, söker tillstånd hos länsstyrelsen.
C-verksamheter skall anmäla sin verksamhet till kommunens miljökontor. Exempel på C-verksamheter är bensinstationer och kemtvättar. En anmälan om C-verksamhet skall komma in i god tid före den tidpunkt då verksamhetsutövaren planerar att starta sin verksamhet. Miljönämnden skall godkänna verksamheten innan den anläggs eller tas i drift. Som tillsynsmyndighet har kommunen rätt att förbjuda eller förelägga om försiktighetsåtgärder för att en verksamhet ska nå upp till miljöbalkens och följdlagstiftningens krav. Miljökontoret bedriver sedan tillsyn med återkommande kontroller på C-verksamheterna för att se till att verksamhetsutövaren fortsätter följa lagstiftningen. Om en verksamhet påbörjas utan att anmälan är inlämnad och i sin tur godkänd av miljönämnden utdöms en miljösanktionsavgift.
U-verksamhet, tex små bilverkstäder eller en liten skjutbana räknas den miljöfarliga verksamheten som ringa att det inte behövs något tillstånd. Miljökontoret utövar dock tillsyn även på dessa verksamheter och ser till att de inte är miljöstörande samt att de vidtar nödvändiga försiktighetsåtgärder.
Blankett för anmälan om miljöfarlig verksamhet finns i
Mer information om anmälan kontakta miljökontoret
Muddring är enligt miljöbalkens definition vattenverksamhet och kräver tillstånd enligt miljöbalken.
Muddermassor klassificeras som avfall enligt miljöbalken och får inte dumpas i havet/vattnet utom i enskilda fall där Havs och vattenmydigheten meddelar dispens från dumpningsförbudet. Uppläggning av muddermassor på land kan innebära risk för förorening. Om risken för förorening vid uppläggning av muddermassor bedöms som ringa ska anmälan ske till kommunen, annars krävs det tillstånd från länsstyrelsen. Kommunen kan förelägga verksamhetsutövaren om försiktighetsmått, förbud mot verksamheten eller förelägga verksamhetsutövaren att ansöka om tillstånd. Blankett om miljöfarlig verksamhet hittar du . Om uppläggning dessutom sker inom ett strandskyddsområde krävs även strandskyddsdispens. Blankett för ansökan om strandskydssdispens hittar du .
Upplägg av muddermassor inom dataljplanelagt område kan kräva marklov och i vissa fall även strandskyddsdispens . Kontakta samhällsbyggnadskontorets byggavdelningen för mer information på telefon 0156-520 00.
