Demokratin 100 år

Sverige firar i år 100 år med allmän och lika rösträtt. År 1921 fick för första gången kvinnor och män rösta i val till riksdagen. Det var en lång väg dit och vid en tid när allt från administrativ ordning till människosyn och jämställdhet inte riktigt samstämmer med den vi har idag.

I september 1921 hölls det första demokratiska valet till riksdagens andra kammare. Rösträtten var allmän och lika, parlamentarismen etablerad och kvinnorna myndiga medborgare. Över 2 miljoner nya väljare hade möjlighet att rösta fram ett nytt politiskt styre.

Riksdagen beslutade redan 1919 om allmän och lika rösträtt och sänkt rösträttsåldern till 23 år. Som villkor gällde fullgjord värnplikt, inte försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd. Men det var först 1921 som kvinnor för första gången kunde utöva sin rösträtt i ett riksdagsval. Vid kommunalvalet 1919 hade Trosa det lägsta valdeltagandet bland kvinnor i riket med 47, 4 % (Kommunala valen år 1919 av kungliga Statistiska Centralbyrån). Vid valet 2018 hade kvinnorna i Trosa ett av rikets högsta valdeltagande med 89 % och för såväl kvinnor som män 87,5 % (Statistiska centralbyrån SCB) – även det ett av rikets högsta valdeltagande.

Införandet av den allmänna och lika rösträtten utgör den viktigaste politiska reformen under 1900-talet och ses som demokratins definitiva genombrott i Sverige.

Demokrati på biblioteken i Trosa och Vagnhärad

På biblioteket Navet pågår en utställning på temat demokratin 100 år. Det är riksdagens utställning ”Ja må den leva”. Under hösten kommer även utställningen till Trosa stadsbibliotek

Den 15 november genomförs en digital föreläsning/event med Åsa Wikforss (professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, ledamot i svenska akademien, författare) på demokratitemat. Föreläsningen inleds kl 18.30 med rubriken ”Demokratins sårbarheter”. Åsa Wikforss gav tidigare under sommaren ut den aktuella boken Därför demokrati: Om kunskapen och folkstyret (utg 2021). Hon har även skrivit Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender (utg 2020) som delades ut till landets gymnasielever 2020.  

Kort om boken Därför demokrati : Om kunskapen och folkstyret:

“Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.”

För dig som vill läsa mer om demokratin 100 år

Den fortsatta demokratiska utvecklingen i Sverige

1921 var inte slutet på den demokratiska utvecklingen i Sverige. Olika reformer har genomförts genom åren för att inkludera allt fler människor genom allt från fortsatt sänkt ålder till olika former av förtids- och distansröstning. Demokrati är ett pågående arbete och inget som ska tas för givet.

1919

Riksdagen beslutade om allmän och lika rösträtt. Rösträttsåldern sänktes till 23 år. Som villkor gällde fullgjord värnplikt, inte försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd.

1921

Kvinnorna kunde för första gången utöva sin rösträtt i riksdagsval.

1924

Krav på fullgjord värnplikt gällde inte längre för rösträtt.

1937

Intagna på häkten och anstalter fick rösträtt. Detta skedde i och med att regeln om att den som straffades för ett allvarligt brott också förlorade sitt medborgerliga förtroende togs bort.

1942

Det var för första gången möjligt att poströsta, dvs. rösta i förväg på posten.

1945

Rösträttsåldern sänktes till 21 år.

1948

Kraven på att ej vara försatt i konkurs, omhändertagen av fattigvården eller under straffpåföljd var inte längre ett hinder för rösträtt. Det enda hinder som nu kvarstod var förmyndarskap eller som det senare hette omyndigförklarad av domstol.

1965

Rösträttsåldern sänktes till 20 år.

1966

Möjlighet för andra än äkta makar att budrösta infördes.

1968

Utlandssvenskar fick börja tas upp i en särskild röstlängd efter begäran. Ca 1 900 personer togs upp i längden detta år.

1969

Rösträttsåldern sänktes till 19 år.

1975

Rösträttsåldern 18 år senast på valdagen trädde i kraft. Tidigare skulle gällande rösträttsålder ha uppnåtts året före valåret.

1976

Utländska medborgare fick rösträtt i val till landstings- och kommunfullmäktige.

1982

Brevröstning infördes på försök för utlandssvenskar i Schweiz och Tyskland. Detta eftersom röstmottagning på ambassader och konsulat inte tilläts i dessa länder.

1991

Att en person kunde bli ”omyndigförklarad av domstol” hade tagits bort innan valet detta år.

2002

Möjligt för svenska väljare att brevrösta från hela världen.

Dela artikel: