Foto: Svenskt Vatten
Om PFAS i dricksvattnet
Om två år kommer den tillåtna halten av det hälsofarliga PFAS4 att sänkas från 90 till 4 nanogram per liter vatten. I Trosa görs regelbundna provtagningar och analyser av dricksvattnet varav de senaste visar ett resultat på mindre än 0,2 nanogram per liter.
Sjöar och vattendrag och även grundvatten kan bli förorenade av PFAS, till exempel om det finns en närhet till brandövningsplatser där bränder har släckts med skum som innehåller PFAS. Ämnena har förorenat grundvattnet på flera platser i Sverige och i andra länder.
Det kommunala dricksvattnet i Trosa kommun tas från grundvattentäkter som inte ligger i geografisk närhet av PFAS-påverkade markområden eller riskområden.
Låga halter av PFAS i Trosa
I Trosa görs utförliga årliga kemiska provtagningar, som följs upp med månatliga mindre analyser. På senaste analysen av PFAS på vårt råvatten till vattenverken var resultatet mindre än 0.2 nanogram per liter, vilket är den lägsta halten man kan analysera.
Det betyder att Trosa kommun ligger under det nya gränsvärdet som har beslutats av Livsmedelsverket och ska gälla från 2026, men som redan idag är ett riktvärde.
Vårt vanliga dricksvatten är klassat som livsmedel och kontrolleras därmed enligt svensk miljö- och livsmedelslagstiftning. Dricksvattenproduktionen har regelbundna tillsyningstillfällen av miljö- och livsmedelsinspektörer, för att säkerställa att dricksvattnet håller en hög kvalitet i enlighet med svensk lagstiftning och för att möta kommande krav där det behövs.
Om PFAS-ämnen
PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en mängd syntetiskt framställda kemikalier. Textil- och läderimpregnering är ett av de största användningsområdena för PFAS-ämnen men det finns även i bland annat golvvax, skidvalla, brandsläckningsskum, färg, teflon, snabbmatskartonger, bakplåtspapper, kosmetika och bakformar.
Ämnena är mycket svårnedbrytbara i naturen och de sprids lätt i vatten. Utsläpp från produktionen eller användningen av dessa produkter hamnar till slut i mat, dryck och i luften. PFAS förekommer i till exempel fisk, frukt, ägg och vatten. De allra flesta i Sverige får i sig mest PFAS från maten och inomhusmiljön.
De mängder av PFAS vi vanligtvis får i oss via mat och dricksvatten orsakar inte akuta hälsoproblem, men ämnena lagras länge i kroppen. Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av dessa ämnen. För att skydda dricksvattnet och ekosystemet är det viktigt att verksamheter som släpper ut PFAS vidtar åtgärder snabbt.
FAKTA
Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA, fastställde i september 2020 en skärpt bedömning av hur mycket PFAS-ämnen människor kan få i sig utan risk för hälsan. Med anledning av detta har Livsmedelsverket beslutat att det nya gränsvärdet för dricksvatten i Sverige ska vara 4 nanogram per liter vatten för PFAS4 (summan av fyra olika PFAS-ämnen). Det nya gränsvärdet kommer att börja tillämpas 2026 och är redan idag ett riktvärde.