Språkutvecklande arbetssätt i förskolan

Språket är en viktig del i barns utveckling, språket skapar möjlighet för barn att bland annat uttrycka sina behov, önskemål och viljor. I barns språkliga utveckling spelar såklart hemmet och du som vårdnadshavare en viktig roll, men även förskolan. I enlighet med läroplanen arbetar pedagogerna i förskolan för att stimulera barns språkliga utveckling i svenska genom att uppmuntra och ta vara på deras nyfikenhet och intresse att kommunicera på olika sätt. I förskolans värld ges barnen möjlighet att kommunicera på många olika sätt. Här arbetar man aktivt med bland annat visuellt stöd som Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) och bildstöd för att stötta och främja barns möjlighet att kommunicera.

– Våra pedagoger är bra på att arbeta med språket i allt de gör, i leken, när man dukar bordet eller klär på sig för att gå ut, berättar Hanna Tjärnkvist som arbetar som logoped på Trosa kommun och vars uppdrag är att arbeta mot Trosa kommuns förskolor.

Att arbeta med bildstöd i förskolan är vanligt, Hanna har arbetat tillsammans med pedagoger och rektorer för att utveckla det stödet och hur man använder det.

– Idag arbetar vi mycket mer medvetet med bildstöd. Alla förskolor använder samma sorts bildstöd och det skapar goda förutsättningar för barnen när de ska upp i skolan då samma bildstöd används där, berättar Ulrica Mårtensson Johansson som är rektor på Björke, Tomtahill och Väsby förskola.

Ökat intresse för bokstäver

För barn i åldern 4-5 år är programmet Tidig fonologisk träning (TIFT) en viktig del av utvecklingsarbetet. Genom lekfulla aktiviteter tränar barnen språkljud, ord, rim, ramsor och andra språkliga element. Resultaten visar bland annat att barn som deltagit i programmet visar ett större intresse för bokstäver när de börjar skolan. Vissa skolor uppger även att de har märkt en skillnad i kunskapsnivå på de barn som lär tagit del av programmet.

Mot de yngre grupperna arbetar man just nu med att se över hur förskolorna arbetar med bland annat högläsning, TAKK eller och bildstöd. Målet är att skapa en tydligare systematik för hur det språkliga arbetet mot den yngre gruppen ska gå till.

– Det handlar delvis om att medvetengöra pedagogens roll som språkpartner och att fortsätta arbeta med att språkbada barnen, förklara Hanna. Att språkbada innebära att benämna allt runt omkring sig, att säga ord flera gånger och på olika sätt.

Genom en mångfald av metoder och verktyg, från veckans tecken och högläsning till det lekfulla programmet TIFT, skapas en miljö som inte bara stimulerar barnens språkliga utveckling utan också bekräftar deras förmågor. Genom pedagogernas medvetna och strukturerade arbete läggs grunden för den språkliga utvecklingen och ett livslångt lärande.