Tekniska system

Trosa kommun har antagit en ny Vattentjänstplan där kommunens samlade vatten- och avloppsplanering finns redovisad. Översiktsplanen syftar till att stödja den utvecklingen samt att anpassa kommunens fortsatta utveckling utifrån Vattentjänstplanens riktlinjer. Vattentjänstplaner pekar bl a på inriktningen för kommunens framtida utbyggnad av det kommunala va-nätet och definierar en handlingsplan för allmänt vatten och avlopp. Inriktningen i Vattentjänstplanen är av högsta betydelse när översiktsplanen pekar ut nya utvecklingsområden.

Kommunen bedriver ett arbete utifrån EU:s vattendirektiv. En förvaltningsövergripande organisation för vattenplanering har instiftats och utöver deltagare från Samhällsbyggnadskontoret ingår representanter från Ekologienheten och Tekniska enheten. Sammansättningen säkerställer ett brett angreppsätt där översiktsplanen och vattentjänstplanen bidrar till arbetet samtidigt som det långsiktiga arbetet att strategiskt arbeta med ekologiska frågor ingår. Syftet är att förbättra arbetet för att uppnå godkänd status i vattenförekomster och förbättra MKN Vatten i de vattendrag och avrinningsområden som påverkar Trosa kommun. Arbetet inom kommunen kommer efter hand att ännu bättre samordnas med det som sker på regional nivå och kommunen följer arbetet med att ta fram nästa statusklassning av vattenförekomsterna.

Vattentjänstplanen och dess riktlinjer tillsammans med kommunens kommande investeringar i överföringsledningen till Himmerfjärdsverket, fortsatt inventering av enskilda avloppsanläggningar, stärkt dagvattenhantering samt skydd av vattentäkter kommer att bidra till att kommunen kan stärka sitt arbete vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten. Tack vare aktuella planeringsunderlag skapas en beredskap att ta sig an vattenrelaterade frågor på ett hållbart sätt.

Mer information om vattentjänstplanen finns på kommunens hemsida, www.trosa.se.

Dricksvatten

I Trosa kommun är de största förekomsterna av dricksvatten kopplade till isälvsavlagringar och kommunen har två vattentäkter. Båda vattentäkterna har fastställda skyddsområden med föreskrifter och för Sörtuna antogs nya skyddsområden och föreskrifter i kommunfullmäktige i mars. Skyddszonerna är betydligt mer omfattande än tidigare och berör fler fastighetsägare mellan Hållsviken och sjön Sillen. Även föreskrifterna är mer stränga i syfte att långsiktigt trygga kommunens vattenförsörjning. Beslutet gäller direkt oavsett om det överklagas vilket gör att översiktsplanen redovisar det nya vattenskyddsområdet för Sörtuna. För mer information om eventuell påverkan på en enskild fastighet rekommenderas kommunens hemsida och en tidig kontakt med Trosa kommuns VA-enhet. Vattentäkterna är sammankopplade för att öka tillförlitligheten i försörjningen av dricksvatten. Det skapar en stabilitet och minskar kommunens sårbarhet. Tillgång till dricksvatten är central för ett samhälle och bygger på att reserverna tillåts fyllas på och att uttaget inte blir för stort över året. Det innebär att kommunen periodvis beslutar om vattenförbud när behov uppstår.

Inom kommunen finns även flera enskilda vattentäkter.

Avlopp

Trosa kommun har fattat beslut om att ansluta kommunens avloppsnät till Himmerfjärdsverket via en överföringsledning som ansluter i Hölö i Södertälje kommun. Genom att ansluta kommunen till SYVAB som driver reningsverket säkerställs en långsiktig hållbar rening av kommunens avloppsvatten. Dagens reningsverk kommer att ersättas med pumpstationer. Det kommunala avloppsnätet kommer vidare anpassas för en bättre funktion i förhållande till överföringsledningen. Våtmarkerna vid Rådmansbackarna och i Vagnhärad kommer att vara kvar men med en förändrad funktion. Detta utreds och kommer att fastställas i samband med att överföringsledningen tas i drift senast år 2028.

Dagvatten

Dagvatten ska omhändertas så nära källan som möjligt vilket innebär att det ska fördröjas och renas innan det når recipienten. Det kan både handla om olika typer av nedgrävda fördröjningsmagasin som ansluter till diken, utkastare direkt ut på gräsmattor eller öppna dagvattendammar som också blir ett kvalitativt inslag i stadsbilden samtidigt som den biologiska mångfalden stärks. Att minska dagvattenflödet in i ledningsnätet är av högsta prioritet liksom att minska inläckage av ovidkommande vatten i nätet.

Genom att arbeta för lokal hantering av dagvatten samt öppna lösningar ges bättre förutsättningar att hantera höga flöden och skyfall. Vid utformning av allmänna platser med mer grönska och mindre hårdgjorda ytor ges bättre förutsättningar att hantera ett förändrat klimat med tätare skyfall och häftigare vädersvängningar. Genomtänkt planering av grönska och parker bidrar till att hantera nederbörd. Just nu utreds möjligheten att använda befintliga våtmarker som fördröjningsmagasin och rening av dagvatten när dessa inte längre behövs för efterpolering av det renade avloppsvattnet.

I detaljplaner är hantering av dagvatten en central fråga att utreda. Utöver att hantera effekter av ett framtida förändrat klimat syftar arbetet också till att rena och fördröja dagvatten på ett sätt som gör att påverkan på vattendrag och Östersjön minskar och därmed ger förutsättningar att förbättra miljökvalitetsnormerna för vatten. Vid planläggning av ny bebyggelse är utgångspunkten att området inte ska släppa ifrån sig mer vatten efter ett genomförande jämfört med innan vilket betyder att omfattande åtgärder kan behövas inom respektive planområde för att inte risker att bidra till en försämring. En utmaning i Trosa kommun är att hantera de delar av kommunen som är anslutna till det kommunala dagvattennätet samt att motverka inläckage.. Det är inte hållbart i längden att låta dagvatten passera avloppsreningsverk. I enlighet med vattentjänstplanen kommer Trosa kommun att fortsätta arbetet med en hållbar hantering av dagvatten genom att ta fram en dagvattenstrategi.

Enskilt vatten och avlopp

Fastigheter på framförallt landsbygden har enskilda anläggningar för att klara sin dricksvattenförsörjning och rena sitt avloppsvatten. Det finns även några enskilda avloppsreningsverk i kommunen. Miljökontoret i Trosa kommun är ansvarig för detta och utfärdar tillstånd och har ett tillsynsansvar för dessa anläggningar. Kontinuerligt sker en inventering av kommunens enskilda avloppsanläggningar och i de fall en anläggning döms ut får fastighetsägaren ansöka om tillstånd för en ny. Inventeringen och tillsynsarbetet utgör en viktig del i kommunens arbete att förbättra miljökvalitetsnormer för vatten. Enligt kommunens hälsoföreskrifter ställs högre krav på enskilt vatten och enskilda avloppavloppsanläggningar inom Sörtuna och Källvretens vattenskyddsområden samt inom 300 m från sjöarna Björken och Gisesjön.

Trosa kommun är en attraktiv kommun och många väljer att bosätta sig på landsbygden eller i externa fritidshusområden. Vissa av dessa är anslutna till det kommunala va-nätet och i några fall finns va-nät med enskilt huvudmannaskap. I Vattentjänstplanen finns en tydlig prioritering för dessa omvandlingsområden och en ungefärlig tidplan för en möjlig kommunal utbyggnad. Översiktsplanen utgår ifrån Vattentjänstplanens inriktningar vad gäller planläggning på landsbygden.

Om ett område ansluts till det kommunala va-nätet ska berörda fastighetsägare betala anslutningsavgift enligt gällande va-taxa. I det fall det finns en godkänd enskild anläggning kan kommunen behöva lösa in den. Ersättning beräknas då utifrån schabloner bl a beräknad livslängd.

Trosa kommun ser positivt på en fortsatt utveckling med mer förnybar energi i kommunen. Under de senaste åren har antalet solcellsanläggningar ökat kraftigt samtidigt som möjligheten till energigemenskaper utretts inom delar kommunen. Generellt är kommunen positiv till nya energianläggningar men i vissa områden menar Trosa kommun att restriktioner kan finnas. I riksintresseområden Trosa stad väger exempelvis kulturmiljöintresset tyngre än den enskildes intresse att etablera solceller. Detta kan endast tillåtas undantagsvis förutsatt att de antikvariska värdena inte äventyras.

Generellt gäller att så länge solceller följer byggnadens form är installation av solceller bygglovsbefriade. Detta gäller dock inte inom riskintresseområden för totalförsvarets militära del. I det fall solceller ska etableras inom ett sådant område krävs bygglov och att ansökan remitteras till Försvarsmakten. Av ansökan ska framgå fastighetsbeteckning, ansökan om lov, tydlig karta, situationsplan samt storlek och placering av solceller.

På landsbygden samt i Vagnhärad finns intresse att anlägga större solcellsanläggningar. För landsbygden kan begränsningar att ansluta till elnätet finnas med tanke på kapaciteten i näten. I Vagnhärad finns det i norra delen av tätorten goda möjligheter i vissa enskilda lägen men överlag kan elnätet utgöra en kapacitetsbrist. Kommunen ser positivt på att samutnyttja ytor som inte kan exploateras för annat t ex utmed ledningsgator eller liknande. Där sätter än så länge lagstiftningen begränsningar utifrån gällande skyddsavstånd men i det fall möjligheten öppnas upp välkomnar kommunen framtida prövningar.

I Trosa kommun finns ett fåtal vindkraftverk för gårdsbruk. Utifrån förutsättningar på platsen är kommunen positiv till att pröva frågan. Det går dock att konstatera att intresset avtagit för att etablera den här typen av anläggningar under planperioden. I samband med etablering av vindkraftverk kan det vara värt att notera att dessa kan störa fasta radioförbindelser vilket kan innebära en riskfaktor.

I kommunens ytterskärgård finns ett utpekat riksintresse för havsbaserad vindkraft. Kommunfullmäktige fattade efter en omfattande beredning beslut om att avstyrka Långgrund i samband med ärendets prövning i Mark- och miljödomstolen samt slutligen av Regeringen. Kommunen vidhåller att området är olämpligt och att det borde utgå som riksintresse. En etablering inom området skulle riskera att påtagligt skada flera allmänna intressen i form av riksintressen och skyd­dad natur, strida mot såväl gällande som förslag till ny havsplan samt påverka Försvarsmaktens intressen.

Energimyndigheten har under hösten 2025 samrått för­slag till nya riksintressen för bl a havsbaserad vindkraft. Trosa kommun har tagit del av förslaget där dagens riksintresse föreslås ersättas av ett annat som tangerar såväl gällande riksintresse som det projekt Trosa kommun sagt nej till. Utifrån kommunens tidigare besked i frågan samt statens tydliga ställningstaganden både i gällande havsplan som förslag till ny havsplan som presenterats för regeringen samt Försvarsmaktens avstyrkan menar Trosa kommun att det är olämpligt att peka ut ett nytt riksintresse i området eftersom detta så tydligt går emot såväl statens egna som kommunens inställning.

Fjärrvärme finns utbyggt i Trosa och Vagnhärad och nät och fjärrvärmeverk ägs av Statkraft. Fjärrvärmeverken drivs i stort sett av förnyelsebart bränsle. Trosa kommun samverkar med företaget om fortsatt utveckling och utbyggnad av nätet. Det finns idag två fjärrvärmeverk, ett i norra Vagnhärad och ett i verksamhetsområdet i Trosa stad. Kommunen uppmuntrar i detaljplaner till uppvärmning med förnyelsebara och långsiktigt hållbara energikällor som kan bidra till att minska energiförbrukningen i kommunen.

Trosa kommun har under senare år byggt ut laddstationer på flera strategiska platser i kommunen. Det handlar om centralt belägna parkeringsplatser samt infartsparkeringar vid viktiga kollektivtrafiknoder. Inom ramen för bygglovhantering säkerställs laddinfrastruktur vid utbyggnad av flerfamiljshus. Långsiktigt arbetar Trosa kommun för en fortsatt utbyggnad i kommunen såväl inom det egna ansvarsområdet som genom samverkan med externa parter.

Kommunen ställer sig positiv till värmeuttag i lämpliga lägen. För att installera en värmepump för värmeuttag ur mark eller vatten måste dock anmälan göras till Miljökontoret.Inom den primära/inre zonen vid Sörtuna vattenskyddsområde och inom Källvretens vattenskyddsområde är det förbjudet att installera värmepump för värmeuttag ur marken. Motsvarande förbud gäller enligt samma föreskrifter för värmeuttag ur vatten för Trosaån, Gisesjön och de delar av sjön Björken som ligger inom Trosa kommun. För mer information om detta kontakta Trosa kommuns Miljökontor.

Dricksvatten ska hanteras med varsamhet och lämpligheten att använda det för omfattande bevattning kan diskuteras särskilt när påfrestningen på kommunens täkter periodvis kan vara stor. Periodvis informeras kommuninvånarena om att vara återhållsamma med vattenförbrukningen kopplat till nivåerna i de kommunala täkterna. Bevattning av parker sker i hög utsträckning med åvatten. Fastigheter utmed Trosaån kan också ha tillstånd att använda åvatten. För husbehov kan en- och två familjsfastigheter ta åvatten utan tillstånd från Länsstyrelsen, samt jordbruksfastigheter om vattnet används för djurhållning, men det behövs fortfarande ett godkännande från vattenrättshavaren, vilket för stora delar av Trosaån är Trosa kommun. För bostadsrättsföreningar, företag och jordbruksverksamhet för bevattning av åkermark krävs tillstånd från Länsstyrelsen. Tillstånd från Trosa kommun söks via en e-tjänst på kommunens hemsida. Förutsättningarna för detta kan ändras på sikt. Låga vattennivåer i Trosaån och dess avrinningsområde kan innebära ändrade förutsättningar för djur- och växtlivet i Trosaån på sikt vilket skulle kunna innebära att enskilda miljömål hotas. Kommunen kommer följa utvecklingen för att säkerställa en hållbar vattenmiljö i Trosaån

Tillgång till el och tillräcklig effekt i elnätet är av högsta betydelse för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. I takt med att fler ställer om ökar elanvändningen och periodvis har priser fluktuerat och varning för ef­fektbrist utfärdats. Lokalt kan kommunen skapa förutsättningar för att uppmuntra till installation av solceller, energieffektiviseringar i befintlig bebyggelse samt planera för en högre energieffektivitet. Samtidigt saknar kommunen rådighet i frågor som rör elnätet och dess utbyggnad utan i dessa frågor förutsätts ett gott samarbete med nätägaren och övriga aktörer i regionen.

I en växande kommun är det av högsta betydelse att nätägaren studerar kommunens översiktliga planering och förbereder för nya anslutningar och behov av högre effekt. Samtidigt förhindrar lagstiftningen proaktivitet inom detta område då elnätet inte får byggas ut utan att det finns en konkret beställning vilket är beklagligt. Detta riskerar att bromsa eller i vissa fall hindra en önskad samhällsutveckling. Vattenfall Eldistribution AB äger nätet i Trosa kommun och det sker en kontinuerlig samverkan i dessa frågor. Årligen görs prognoser inför kommande års förväntade utbyggnad av bostäder och verksamheter vilket levereras till nätägaren. Det finns även andra samverkansgrupper inom regionen där Trosa kommun deltar för att stärka infrastrukturen i kommunen och länet.

Trosa kommun kan se ett framtida behov av större station i norra Vagnhärad med tanke på kommande utbyggnad och detta skulle behöva planeras för redan nu. Det vore olyckligt om utvecklingen avstannar p g a bristande utbyggnad av kapaciteten i elnätet. Trosa kommun är inte berört av transmis­sionsnätet, som leder el långa sträckor med höga spän­ningsnivåer från elproducenter. Utan inom kommunen finns enbart region- och lokalnät utbyggt.

Trosa kommun bedriver ett aktivt arbete för att underlätta för omställning och effektivisera energianvändningen. Genom den avgiftsfria Energi- och klimatrådgivningen ges fastighetsägare, företag och föreningar möjlighet att ta del av råd om hur var och en kan minska sin energiförbruk­ning och göra kloka energibesparande investeringar. Kommunen har också varit aktiv i projekt för att studera möjligheten att inrätta energigemenskaper mellan företag i Trosa stad och följer även andra innovativa projekt för att öka kapacitet och flexibilitet i nät- och elanvändning.

För att underlätta inför investeringar i solceller och solvärme erbjuder kommunen tjänsten Solkartan vilken visar fastig­hetsägare vilka möjligheter som finns. För att bidra till omställningen till ett mer hållbart samhälle har kom­munen själv installerat solceller på flera av kommunens byggnader samt byggt ut laddinfrastruktur i Trosa stad och Vagnhärad.

Inför planläggning och bygglovshantering är det viktigt att notera att elnätets olika anläggningar kräver skydds­avstånd av olika grad. Vid nyexploatering kan även nya nätstationer behövas vars placering underlättas av en tidig kontakt med nätägaren. I takt med elektrifieringen av samhället kan även elnätet behöva byggas om för att klara den ökade efterfrågan.

Vid prövning av nya mobilmaster ska hänsyn tas till det aktuella områdets natur- och kulturmiljövärden. Tidigare har master ofta samutnyttats av flera operatörer men med tanke på rådande säkerhetsläge kan det framöver vara bra att även väga in beredskapsaspekten. Nya master kan därför behöva tillkomma och kommunen behöver arbeta för att möjliggöra den typen av etablering.

Vid anläggandet av högre konstruktioner, 20 m inom sammanhållen bebyggelse och högre än 45 m utanför sammanhållenbebyggelse krävs samråd med MSB. Detta gäller såväl mobilmaster som vindkraftverk och dyl.

Kommunens avfallshantering står inför stora förändringar kommande planperiod. Idag finns Korslöts återvinningscentral som försörjer hela kommunen. Stationen är nyligen ombyggd och erbjuder fastighetsägare och företagare i kommunen bra möjligheter till sortering och återvinning. I och med den förändrade lagstiftningen kommer dagens återvinningsstationer att ersättas av fastighetsnära inhämtning av avfall. Det kommer att resultera i att dagens återvinningsstationer kommer efter minskat behov att reduceras och marken blir tillgänglig för annat samtidigt som ytor och vägar behöver anpassar till större kärl och fordon.

Sedan lagstiftningen ändrats om användandet av naturgrus har behovet av bergtäkter ökat i Stockholmsregionen. Det handlar både om att tillgodose ett lokalt samt ett regionalt behov av massor. I Trosa kommun har täktområden utretts och idag finns två bergtäkter, en vid Erikslund och en i Vagnhärad. Dessutom finns ett massoptimeringsföretag vid Fredriksdal samt det pågår verksamhet att omhänderta inerta massor och fylla två av kalkbrotten i Vagnhärad.

Trosa kommun menar att verksamheterna i norra Vagnhärad kommer vara i konflikt med utvecklingen mellan Kalkbruksvägen och E4. De tunga transporterna, buller och andra störningar från täktverksamheterna kan påverka möjligheten att utveckla bostäder och lättare verksamheter invid Ostlänkens nya resecentrum och i området österut mot väg 218. På kort sikt bedöms risken för motstående intressen begränsad men i takt med att utbyggnaden kommer igång i norra Vagnhärad finns en uppenbar risk. Trosa kommun ser ett starkt samhällsintresse att möjliggöra bostäder och verksamheter vid det nya resecentrum och översiktsplanen är tydlig med att den utvecklingen är prioriterad på kort och lång sikt.