Hoppa till huvudinnehåll
Sök

Uppvärmning

Tycker du att dina uppvärmningskostnader är för höga? Funderar du på att förändra i ditt uppvärmningssystem?

  • Fjärrvärme

    Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i flerbostadshus. Det är en bekväm uppvärmningsform som är lättskött, driftsäker och har låg miljöpåverkan. För att kunna ansluta sig till fjärrvärme krävs det att huset ligger nära en fjärrvärmeledning och att huset har ett vattenburet värmesystem.

    För att ta reda på om det finns möjlighet att ansluta ert hus till fjärrvärme kontaktar ni fjärrvärmebolaget som äger nätet i det området där ni bor. Anslutning till fjärrvärme sker genom att en anslutningsledning dras från en fjärrvärmeledning till en undercentral i huset.

    Fjärrvärme innebär att värme produceras i en stor anläggning och sedan levereras till hus i form av varmt vatten. I ett fjärrvärmeverk eldas bränsle för att värma vatten till ca 70-120 grader, beroende på årstid och väder. Vattnet pumpas sedan ut i ett fjärrvärmenät som består av ett nergrävt isolerat rörsystem. Ett hus tar emot fjärrvärme via sin undercentral. I undercentralen delas sedan värmen upp i två olika system, ett system som försörjer elementen med varmt vatten och ett system med tappvarmvatten. Det system som går till elementen är slutet, där pumpas varmvattnet runt och värms kontinuerligt. I tappvarmvattensystemet värms färskvatten från vattenverket med hjälp av en värmeväxlare.

    I Sverige produceras fjärrvärme tills största del från energikällor med låg miljöpåverkan, såsom biobränslen, avfall och spillvärme från industrier. Läs mer om detta på Svensk Fjärrvärmes hemsida.

  • Direktverkande el

    Med direktverkande elvärme sker uppvärmningen med hjälp av elelement.

    Med direktverkande el i fastigheten är det viktigt att ha bra termostater som reglerar temperaturen samt ger en jämn temperatur i lägenheterna. Om fastigheten har direktverkande el innebär ett byte av uppvärmningssystemet extra kostnader eftersom ett vattenburet distributionssystem måste installeras.

  • Solvärme

    Solfångare

    Solfångare använder solens energi för att värma vatten. En solfångare producerar varmt vatten och består i regel av en plan låda med isolerad botten och en täckskiva av glas eller plast. På senare år har intresset ökat för vakuum­rörsolfångare som består av glasrör där luften har evakuerats. Solfångaren kan både anslutas till husets värmesystem och användas till tappvarmvatten. Byggnader och anläggningar som har behov av varmvatten under sommaren är utmärkta tillämpningsområden.

    Värme och varmvatten

    Solfångare kan användas för att värma vatten till både värme- och varmvattensystem och fungerar mycket bra i kombination med en ved- eller pelletspanna. Då erhålls nära 100 procent förnybar värmeförsörjning och solvärmen kan stå för värme­försörjningen på sommaren när biobränsleanläggningen har lägre verkningsgrad.

    Med kombinationen värme och varmvatten kallar man solvärme­systemet för ett kombisystem. Solfångaren kopplas då till en ackumulatortank som blir en central del av värmesystemet. Ackumulatortanken kan också utnyttjas av en ved- eller pelletspanna. I ett kombisystem kan 20 till 30 procent av energin täckas med solens hjälp.

    Varmvatten

    Det går även bra att installera solfångare som endast värmer tappvarmvatten. I ett varmvattensystem kan ca 50 procent av varmvattnet som förbrukas under ett år värmas via solvärme.

    Svensk Solenergi

    Svenska solenergiföreningen är en branschförening som representerar den svenska solenergibranschen och de forskningsinstitutioner som verkar inom solenergiområdet. På deras hemsida finns tillverkande och säljande företag av solvärmesystem.

    Certifierade installatörer

    Det finns en del företag som är certifierade för att installera solvärme. Certifieringen är frivillig och EU-gemensam. Det finns inga krav på dig som konsument att välja en certifierad installatör, det finns dock några fördelar. Till exempel vet en certifierad installatör hur anläggningen bäst ska dimensioneras och eftersom installatören har tredjeparts-validerad kunskap är det större sannolikhet att anläggningen fungerar som den ska.

    Ni kan hitta certifierade installatörer för solvärmeanläggningar och andra förnybara energisystem via Incerts hemsida.

  • Värmepump

    En värmepump tar värme från berg, jord, sjö eller luft, och överför den till fastighetens värmesystem. Vilken typ av värmepump som är lämplig beror främst på hur stor del av värme- och varmvattenbehovet man vill ska täckas och på naturförutsättningarna i fastighetens närhet.

    När man jämför olika värmepumpar är det viktigt att titta på årsvärmefaktorn, SCOP-värdet, som är ett mått på pumpens effektivitet. Ju högre värde desto mer effektiv pump. Till skillnad från många andra typer av värmekällor kräver en värmepump ett lågtemperatursystem, vilket innebär att vattnet till elementen behöver ha en relativt låg temperatur för att värmepumpen ska gå optimalt. För att avge tillräckligt mycket värme till huset måste då elementen ha en stor yta. Med vårt beräkningsverktyg kan du göra en uppskattning av om huset har tillräckligt stora element för att ge bra förutsättningar för en värmepump.

    Nedan följer en kort beskrivning av de olika värmepumparna, i handboken BRF Energieffektiv kan du hitta mer information om dimensionering, ytbehov, kostnader och miljöpåverkan.

  • Bergvärmepump

    För bostadsrättsföreningar som vill ha relativt låga löpande kostnader, och kan tänka sig en högre investeringskostnad, kan bergvärme vara ett intressant alternativ. Berggrunden håller en konstant temperatur året runt vilket är bra för värmepumpens effektivitet och besparingspotential.  Värmen hämtas genom ett antal borrhål (energibrunnar) som ofta är ca 150-200 meter djupa. För en bostadsrättsförening betyder detta flera hål som ska rymmas på föreningens tomt. Om brunnarna ligger för nära varandra kan deras kapacitet försämras. Eftersom brunnen har en mycket lång livslängd (mycket längre än värmepumpen) är det viktigt att borrningen sker på bästa sätt. Anlita därför ett branschanslutet och certifierat borrningsföretag.

    Om din förening har fjärrvärme idag och funderar på att byta till bergvärme finns det ett antal faktorer ni bör tänka på innan ni beslutar er för att konvertera.

  • Sjö-, grundvatten- och ytjordvärmepump

    Finns det en sjö i närheten är alternativet sjövärmepumpar värt att undersöka. Principen är densamma som för bergvärme, men här läggs kollektorslangen på botten av sjön istället. I ett grundvattenvärmepumpsystem pumpar man upp ”varmt” grundvatten till värmepumpen som efter avkylning pumpas tillbaka till en annan brunn. Tillståndsprocessen för sjö- och grundvattenvärmepumpar kan många gånger vara komplicerad då det handlar om känsliga miljöer. En ytjordvärmepump kräver en stor tomtyta eftersom kollektorslangen grävs ner i marken.

  • Luftluftvärmepump

    Denna typ av värmepump tar värme från uteluften och avger den via ett köldmedium till inomhusluften med hjälp av en fläkt. Tillämpningen av luft-luftvärmepump för större flerbostadshus är tveksam då tekniken har många begränsningar. Det är framförallt i bostadsrättsföreningar bestående av radhus eller en-/tvåfamiljshus som luft-luftvärmepumpen kan vara lämplig. Eftersom den inte kan kopplas till ett vattenburet värmesystem och därför endast täcka 20–50 procent av värmebehovet (exklusive varmvatten), är den främst avsedd som ett komplement till andra uppvärmningssystem, t.ex. direktverkande el. Luftluftvärmepumpen fungerar bäst i södra Sverige då effektiviteten försämras med sjunkande utomhustemperatur. Varje lägenhet förses med en enskild pump (med en inomhusdel och utomhusdel) vilket kan medföra en förfulning av husets utsida och ljud från fläktarna kan uppfattas som störande. Lägenheterna bör också ha en öppen planlösning för att värmen ska spridas effektivt.

  • Luftvattenvärmepump

    Luftvattenvärmepumpen fungerar som luft-luftvärmepumpen med skillnaden att den överför värmen till ett vattenburet system och kan därmed producera både varmvatten och värme till fastigheten. Pumpen har lägre effektivitet vid lägre utomhustemperaturer och behöver en kompletterande värmekälla under riktigt kalla dagar, vanligtvis en elpatron. Den kan täcka upp till 60 procent av husets totala behov av värme och varmvatten.

  • Frånluftsvärmepump

    Frånluftsvärmepump passar bra för fastigheter med mekanisk frånluftsventilation. Värmen i den utgående ventilationsluften tas till vara och återförs till värmesystemet. Eftersom frånluften håller konstant hög temperatur arbetar värmepumpen lika bra på vinterhalvåret som på sommaren. Frånluftsvärmepumpen kan ge både värme och varmvatten men värmeenergin i frånluften är begränsad. Hur mycket värme som värmepumpen kan ge beror på ventilationsflödet. Om problem med mögel, fukt eller radongas finns i huset kan installation av en frånluftsvärmepump vara särskilt lämpligt då ventilationen ändå måste ökas. Om frånluftskanalerna passerar kalla utrymmen som t.ex. vinden måste dessa isoleras för att undvika kondens inuti kanalerna.

    Nyutvecklade frånluftsvärmepumpar kan ta ut mer energi ur frånluften än de äldre modellerna, vilket gör att frånluftstemperaturen blir mycket lägre. Gamla frånluftskanaler behöver därför ofta tilläggsisoleras för att undvika kondensbildning och fuktproblem längs med kanalerna.

    Frånluftsvärmepumpar ska inte förväxlas med FTX-system som också återvinner värme ur ventilationsluften. Här sker dock värmeväxlingen passivt, det vill säga utan en kompressor och köldmedium.

  • Värmepanna

    En värmepanna är kopplad till ett vattenburet system och använder el, pellets, olja, ved eller gas som värmekälla.

    Nedan kan du läsa mer om de olika typerna av värmepannor.

  • Biobränsle- pellets, ved m.m

    Idag finns det väl utvecklad och beprövad teknik för att elda biobränslen i både små och stora anläggningar. Förbränningen sker helt automatiskt på samma sätt som vid eldning av olja. En biobränsleeldad värmecentral består vanligen av ett bränslelager, en anordning som matar pannan med bränsle, själva pannan, kanaler för rökgas, eventuellt en ackumulatortank samt en skorsten. Det finns flera typer av biobränslen, exempelvis ved, flis, pellets, briketter, pulver, halm och spannmål. Pellets är det biobränsle som är vanligast för små och medelstora pannor.

  • Olja

    Under 50-, 60- och 70-talen var olja det dominerade uppvärmningsalternativet i flerbostadshus i Sverige. Användningen har minskat kraftigt sedan dess. Idag står olja för ca en procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus. Olja har under flera år varit ett relativt billigt bränsle, men har under senaste åren ökat kraftigt i pris. Det är ett fossilt bränsle som vid förbränning producerar koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Även partiklar som är skadliga för människors hälsa bildas.

  • Elpanna

    I en elpanna värms varmvatten med elpatron innan det går ut till husets värmesystem. Att värma upp bostäder med el är både dyrt och ineffektivt. Eftersom det redan finns ett vattenburet distributionssystem i ett hus med elpanna finns goda förutsättningar att byta till ett mer miljövänligt alternativ som värmepump, fjärrvärme eller biobränslen.

Energi- och klimatrådgivning

Telefonnummer
0156-520 00

Under perioden 18 jan – 17 feb nås Trosa kommuns energi- och klimatrådgivningen på energiradgivning.ostrasormland@energikontor.se,  telefon 073-262 41 09