Uppvärmning

Solfångare

Solfångare använder solens energi för att värma vatten. En solfångare producerar varmt vatten och består i regel av en plan låda med isolerad botten och en täckskiva av glas eller plast. På senare år har intresset ökat för vakuum­rörsolfångare som består av glasrör där luften har evakuerats. Solfångaren kan både anslutas till husets värmesystem och användas till tappvarmvatten. Byggnader och anläggningar som har behov av varmvatten under sommaren är utmärkta tillämpningsområden.

Värme och varmvatten

Solfångare kan användas för att värma vatten till både värme- och varmvattensystem och fungerar mycket bra i kombination med en ved- eller pelletspanna. Då erhålls nära 100 procent förnybar värmeförsörjning och solvärmen kan stå för värme­försörjningen på sommaren när biobränsleanläggningen har lägre verkningsgrad.

Med kombinationen värme och varmvatten kallar man solvärme­systemet för ett kombisystem. Solfångaren kopplas då till en ackumulatortank som blir en central del av värmesystemet. Ackumulatortanken kan också utnyttjas av en ved- eller pelletspanna. I ett kombisystem kan 20 till 30 procent av energin täckas med solens hjälp.

Varmvatten

Det går även bra att installera solfångare som endast värmer tappvarmvatten. I ett varmvattensystem kan ca 50 procent av varmvattnet som förbrukas under ett år värmas via solvärme.

Svensk Solenergi

Svenska solenergiföreningen är en branschförening som representerar den svenska solenergibranschen och de forskningsinstitutioner som verkar inom solenergiområdet. På deras hemsida finns tillverkande och säljande företag av solvärmesystem.

Certifierade installatörer

Det finns en del företag som är certifierade för att installera solvärme. Certifieringen är frivillig och EU-gemensam. Det finns inga krav på dig som konsument att välja en certifierad installatör, det finns dock några fördelar. Till exempel vet en certifierad installatör hur anläggningen bäst ska dimensioneras och eftersom installatören har tredjeparts-validerad kunskap är det större sannolikhet att anläggningen fungerar som den ska.

Ni kan hitta certifierade installatörer för solvärmeanläggningar och andra förnybara energisystem via Incerts hemsida.

Finns det en sjö i närheten är alternativet sjövärmepumpar värt att undersöka. Principen är densamma som för bergvärme, men här läggs kollektorslangen på botten av sjön istället. I ett grundvattenvärmepumpsystem pumpar man upp ”varmt” grundvatten till värmepumpen som efter avkylning pumpas tillbaka till en annan brunn. Tillståndsprocessen för sjö- och grundvattenvärmepumpar kan många gånger vara komplicerad då det handlar om känsliga miljöer. En ytjordvärmepump kräver en stor tomtyta eftersom kollektorslangen grävs ner i marken.

Denna typ av värmepump tar värme från uteluften och avger den via ett köldmedium till inomhusluften med hjälp av en fläkt. Tillämpningen av luft-luftvärmepump för större flerbostadshus är tveksam då tekniken har många begränsningar. Det är framförallt i bostadsrättsföreningar bestående av radhus eller en-/tvåfamiljshus som luft-luftvärmepumpen kan vara lämplig. Eftersom den inte kan kopplas till ett vattenburet värmesystem och därför endast täcka 20–50 procent av värmebehovet (exklusive varmvatten), är den främst avsedd som ett komplement till andra uppvärmningssystem, t.ex. direktverkande el. Luftluftvärmepumpen fungerar bäst i södra Sverige då effektiviteten försämras med sjunkande utomhustemperatur. Varje lägenhet förses med en enskild pump (med en inomhusdel och utomhusdel) vilket kan medföra en förfulning av husets utsida och ljud från fläktarna kan uppfattas som störande. Lägenheterna bör också ha en öppen planlösning för att värmen ska spridas effektivt.

Luftvattenvärmepumpen fungerar som luft-luftvärmepumpen med skillnaden att den överför värmen till ett vattenburet system och kan därmed producera både varmvatten och värme till fastigheten. Pumpen har lägre effektivitet vid lägre utomhustemperaturer och behöver en kompletterande värmekälla under riktigt kalla dagar, vanligtvis en elpatron. Den kan täcka upp till 60 procent av husets totala behov av värme och varmvatten.

Idag finns det väl utvecklad och beprövad teknik för att elda biobränslen i både små och stora anläggningar. Förbränningen sker helt automatiskt på samma sätt som vid eldning av olja. En biobränsleeldad värmecentral består vanligen av ett bränslelager, en anordning som matar pannan med bränsle, själva pannan, kanaler för rökgas, eventuellt en ackumulatortank samt en skorsten. Det finns flera typer av biobränslen, exempelvis ved, flis, pellets, briketter, pulver, halm och spannmål. Pellets är det biobränsle som är vanligast för små och medelstora pannor.

Under 50-, 60- och 70-talen var olja det dominerade uppvärmningsalternativet i flerbostadshus i Sverige. Användningen har minskat kraftigt sedan dess. Idag står olja för ca en procent av den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus. Olja har under flera år varit ett relativt billigt bränsle, men har under senaste åren ökat kraftigt i pris. Det är ett fossilt bränsle som vid förbränning producerar koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Även partiklar som är skadliga för människors hälsa bildas.