Översiktsplanen och ett förändrat klimat

I sin roll att peka ut kommunens inriktning för utveckling och bevarande på kort och lång sikt behöver översiktsplanen hantera risker och frågeställningar som relaterar till ett framtida förändrat klimat. Höjda temperaturer, stigande havsvattennivåer, ökade flöden och mer extrema väder ställer krav på en robusthet i samhället inför framtiden. Många av frågorna som blir aktuella har landets kommuner hanterat sedan lång tid tillbaka men forskning visar att effekterna kan bli allt mer omfattande med såväl ökade risker i samhället och stora ekonomiska konsekvenser för både det allmänna som enskilda privatpersoner. Den översiktliga planeringen behöver säkerställa att förslag till ny bebyggelse är lämplig även på lång sikt. Samhällsbyggnad innebär långa processer och när byggnader, vägar och andra anläggningar är på plats ska allt fungera på mer än 100 års sikt. Trosa kommuns översiktsplan ska ge förutsättningar för kommunen att stå rustad inför ett förändrat klimat. Där motståndskraften mot skyfall, värmeböljor och översvämningar stärks och där kommunen ger förutsättningar för lokal livsmedelsproduktion samt ett hållbart samhälle där tillväxt och utveckling kan balanseras med de bevarandeintressen som finns.

Översiktsplanen och samhällsplanering syftar till att hantera risker relaterat till ett förändrat klimat men det är också viktigt att förebygga och att genom aktiv planering minska risken för negativa effekter. Utifrån fastställda styrdokument, lagstiftning och en långsiktig utbyggnadsstrategi där målet är en hållbar tillväxt i balans. Det förebyggande arbetet kan både innebära tydliga riktlinjer för framtida utbyggnadsområden men också att kommunen pekar ut områden av särskild betydelse t ex som grönstruktur i våra tätorter eller att vi stärker våra kollektivtrafikstråk för att ge förutsättningar för invånare att välja ett mer hållbart resesätt till arbetsplatser och studieorter. Tack vare en väl inarbetad process kan Trosa kommun arbeta kontinuerligt med den översiktliga planeringen och aktivt ta ställning till nya förutsättningar och mål.

Trosa kommun antog 2023 en ny Energi- och klimatplan som syftar till att uppfylla kommunfullmäktiges hållbarhetsmål. Utifrån de fastställda målen har ett antal utmaningar definierats som behöver adresseras för att kommunen ska nå sina klimatmål. Dessa utmaningar kopplar bl a an till energianvändningen i kommunen, effekter av klimatförändringar, komplexiteten att uppnå klimatmålen i en växande kommun och möjligheten att öka egenproducerad energi i kommunen. Utifrån planen har åtgärder kopplats med tydligt ansvar och uppföljning för att driva arbetet framåt. Energi- och klimatplanen har varit ett viktigt underlag i framtagandet av förslag till ny översiktsplan för Trosa kommun. Mer information om energi- och klimatplanen finns på kommunens hemsida, www.trosa.se.

Den fysiska planeringen kan i nya detaljplaner säkerställa att hänsyn tas till risker kopplade till ett framtida förändrat klimat. Det kan ske på olika sätt men oavsett hur är det viktigt att frågan väcks i ett tidigt skede. I detaljplaner behöver t ex områden säkerställas för översvämning, omhändertagande och rening av dagvatten samt de geotekniska förhållandena behöver ur ett planperspektiv redovisas. För befintlig bebyggelse kan det vara svårare och inte minst väldigt dyrt.

Översiktsplanen utgår ifrån två utbyggnadsstrategier att förtäta respektive tätort och stärka prioriterade kollektivtrafikstråk. Båda strategierna understödjer klimatanpassningsarbetet i kommunen genom att möjliggöra för en minskning av energianvändning, minska koldioxidutsläpp och bättre utnyttja befintlig infrastruktur. Samtidigt behöver exempelvis förtätningsprojekt vägas mot risken för mer hårdgjorda ytor och översvämning, ökad risk för höjda temperaturer eller påverkan på intilliggande fastigheter vid höga flöden vid exempelvis skyfall. De aspekter som i synnerhet kan komma att påverka Trosa kommun är:

• Högre flöden i Trosaån periodvis över året
• Höjd havsvattennivå i Östersjön
• Ökad risk för skred vid höga flöden i Trosaån och vid mer frekventa och långvariga extremväder.
• Förändringar av grundvattennivåer som minskar tillgång på dricksvatten
• Höjda temperaturer med effekter på folkhälsa och livsmedelsförsörjning

Den fysiska planeringen kan bidra till att förebygga flera av dessa effekter. Planläggning av nya områden, öppenhet inför nya lösningar i efterföljande detaljplaner och nära samarbete med den Tekniska enheten för långsiktiga lösningar i den offentliga miljön kan bidra till att minska effekter för samhället och den enskilde på sikt. Genom översiktsplanen kan också kommunen informera mer om frågeställningen till medborgare, näringsliv, föreningar m fl.

Regeringen har nyligen presenterat ett förslag till en reviderad nationell strategi och handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Trosa kommun kommer att följa arbetet med att implementera den och anpassa den fysiska planeringen i syfte att bidra till den nationella strategin. En medveten och kontinuerlig översiktlig planering är nyckeln till att i nästa skede kunna fatta väl avvägda beslut i detaljplaner, bygglov, förhandsbesked, infrastrukturutbyggnad mm som stödjer arbetet med att minska kommunens klimatpåverkan.

Trosa kommun förhåller sig till olika former av underlag i den fysiska planeringen. Dels tillhandahåller Länsstyrelsen i Södermanland m fl statliga myndigheter ett brett utbud av kunskapsunderlag på en mer generell nivå samt dels tar kommunen själv fram mer kommunspecifika utredningar såsom skyfalls- och översvämningskarteringar. Utöver detta ingår inom ramen för detaljplaner i stort sett alltid dagvattenutredningar vilka bygger på de lokala förutsättningarna. I vissa planområden behöver även de geotekniska förhållandena utredas redan i planskedet. Det är dock viktigt att dessa hålls på en rimlig nivå. Mer detaljerade utredningar kommer först i projekterings- och genomförandeskedet.

Genom öppna dagvattenlösningar ges möjlighet till fördröjning och rening lokalt av dagvatten. Dessa diken och dammar ger också goda ekologiska effekter liksom stadsmässiga då växter och grönska i dem bidrar till sin omgivning på många sätt. Enklare lösningar som utkastare från takavvattning på gräsmattor bidrar till att minska höga flöden som riskerar att nå recipient orenat.

Kommunen har arbetat aktivt med sina parkmiljöer och andra planteringar. Parkerna fyller givetvis en viktig funktion i stadsbilden men har också ett viktigt klimatuppdrag. Genom att få in mer av det gröna i gatumiljöer och parkeringar bidrar det till ett mer hållbart omhändertagande av vatten. Val av växtmaterial är också viktigt här. Det kan både handla om växter som klarar både salt- och sötvatten eller som också är motståndskraftiga om temperaturerna höjs i framtiden jämfört med idag. Att värna det gröna i stadsmiljöerna stärker ekosystemtjänster och bidrar till att hålla nere temperaturer. I viss mån skyddas träd i detaljplaner när behov finns. Kommunen har också säkerställt reservkraft för de särskilda boenden som finns för att undvika risker för boende på Häradsgården, Ängsgården och Trosagården vid höga temperaturer.

Arbetet med att långsiktigt säkerställa tillgång till dricksvatten är också en viktig del i klimatarbetet. Liksom att säkerställa en långsiktigt hållbar hantering av avloppsvatten i kommunen. Dagens Trosa reningsverk ligger vid den lägsta punkten i kommunen och en fortsatt drift hade inneburit en betydande risk för kommunen och Östersjön. Genom att ansluta kommunen till Himmerfjärdsverket säkerställs detta inför framtiden.

Översiktsplanens tydliga ställningstagande om att inte ta i anspråk odlingsbar jordbruksmark för annat ändamål är livsmedelsproduktion bidrar också till en stärkt lokal livsmedelsförsörjning vilket även är positivt ur beredskapsperspektiv.

Ny bebyggelse har höga energikrav men i en kommun där en stor del är utbyggt på 1960- till 1980-talet utgör bebyggelsen en stor förbrukare av energi. Genom kommunens avgiftsfria energi- och klimatrådgivning kan fler fastighetsägare ställa om och förbättra sin energiförbrukning utifrån sina förutsättningar. Allt fler installerar solceller eller går över till elbil vilket också bidrar till en omställning och på sikt minskade koldioxidutsläpp. Kommunen bidrar också genom egen energieffektivisering och förnybar energi inom sina fastigheter.