Gå till innehåll

Kommunikation och produktionskök minskar matsvinnet i skolorna

Att minska matsvinnet är en viktig insats för klimatet och att halvera det globala matsvinnet är ett av målen i FN:s Agenda 2030. I Trosa kommuns skolkök jobbar de hårt för att hålla matsvinnet på en så låg nivå som möjligt. Och på två år har de lyckats minska matsvinnet med 23 procent.

De första eleverna anländer vid 10:30. Då öppnar lunchserveringen på Skärlagskolan. De yngsta barnen äter först och tassar lugnt tillsammans med sina lärare in i matsalen och börjar förse sig av det som bjuds i dagens buffé. Den här dagen serveras hamburgare, eller vegoburgare, en populär rätt bland eleverna.

- Men det innebär faktiskt att det blir mycket matsvinn. När eleverna gillar maten så tar de ofta mer än vad de orkar äta upp, säger Heidi Karlsson.

Hon är arbetsledare för produktionsköket på Skärlagskolan som även förser Vitalisskolan och Kyrkskolan med mat. Varje vardag förbereder de lunch till 950 elever och skolmedarbetare.

Följer matsvinnet noga

Trosa kommun följer noga hur mycket mat som slängs. Heidi Karlsson och hennes kollegor väger maten som slängs och antecknar, varje dag, hur mycket matsvinn det blir – från tillagningen, från bufféerna och från barnens tallrikar.

I genomsnitt blir 114 kilo mat från Trosas skolor till svinn varje dag. Mellan januari och augusti i år slängdes det 12 ton mat i skolorna. Av det kommer 50 procent från bufféerna, 40 procent från elevernas tallrikar och 10 procent är svinn från köken.

Kommunikation är viktigt

Men Trosas skolkök har också lyckats med att minska sitt matsvinn. Jämfört med 2021 års nivå har matsvinnet minskat med 23 procent. Heidi Karlsson berättar att det har flera orsaker. Kökspersonalen är ofta närvarande vid disken för att, utan pekpinnar, kunna prata med eleverna om matsvinn.

- Kommunikationen med skolorna är också jätteviktig. Om en skola till exempel har många sjuka, eller en hel klass på utflykt, så meddelar de oss så vi inte lagar för mycket mat.

Sedan Skärlagskolan blev produktionskök har det också blivit lättare att ta hand om överbliven mat. På en bricka i köket ligger brödskivor från dagens frukost – som det ska bli krutonger av. Överblivna pannbiffar hackas ner och användas till pytt i panna och yoghurt som närmar sig utgångsdatum förvandlas till smoothie.

- Vi serverar soppa som ett lunchalternativ varje dag. Har vi till exempel kyckling över en dag så kan det användas till kycklingsoppa. Vi fryser in och tar vara på så mycket vi kan, även överbliven soppa fryses in, berättar Alexandra Nilsson, måltidsbiträde.

Tips - så får du maten att hålla längre

Den 29 september inföll internationella matsvinnsdagen, ett initiativ från FN för att minska matsvinnet och ett av målen i Agenda 2023. Matsvinn är mat som går bra att äta men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Frukt och grönsaker är de livsmedel som slängs allra mest. För att få dina frukt och grönsaker att hålla längre kan du bland annat:

  • Förvara dina äpplen i kylen i stället för i fruktskålen.
  • Låt dina mjuka morötter ligga i ett kallt vattenbad tills de återfår sin krispighet. Ett vattenbad piggar upp många trötta rotfrukter.
  • Potatisen trivs bäst när det är mörkt och svalt. Då håller den sig fräsch längre.

På livsmedelsverket.se finns fler tips på hur du kan minska ditt matsvinn.