Nytt vattenskyddsområde Sörtuna

Det är vattentäktens skyddsbehov som är styrande för avgränsning av skyddsområde och restriktionsnivå. Skyddsbehovet beror bland annat av hur många hushåll som försörjs av vattentäkten, vattnets sårbarhet och potentiella risker för råvattenkvaliteten.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Syftet med de föreslagna föreskrifterna är att bevara den nuvarande goda vattenkvaliteten men även att förhindra en försämring. Därför behövs regler för både nuvarande och framtida verksamheter som riskerar att påverka vattenkvaliteten.

Vilka regler som idag gäller för det befintliga vattenskyddsområdet hittar du i Trosa kommuns lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön. Där finns även en karta med avgränsningen över dagens vattenskyddsområde.

Beslut om inrättande av vattenskyddsområdet fattas av kommunfullmäktige i Trosa kommun.

Föreslagna skyddsföreskrifter som medför restriktioner för enskilda fastighetsägare är: Förbud mot tvätt av motordrivna fordon. Förbud mot borrning för värme eller dricksvatten i primär skyddszon (§12). Förbud mot anläggning av nya enskilda avlopp. Tillstånd för schaktning över en viss yta. Förbud mot uppställning av fordon i primär skyddszon.

Det innebär att fastighetsägaren, eller annan som vill bedriva dessa verksamheter, antingen måste söka tillstånd hos eller anmäla detta till kommunens miljönämnd innan verksamheten påbörjas. Kommunen kan då ställa vissa krav eller villkor för att verksamheten skall få bedrivas utan att riskera påverka vattenkvaliteten i grundvattentäkten.

Jordbruk kan främst påverkas av förslag till tillståndskrav för hantering av bekämpningsmedel inom primär skyddszon. Detta är dock ingen förändring mot de idag gällande föreskrifterna. Förslaget innehåller inga restriktioner gällande spridning av natur- eller mineralgödsel, vilket innebär en lättnad mot dagens krav på tillstånd för spridning av gödsel inom inre skyddszonen i Sörtunas vattenskyddsområde. Jämfört med de befintliga föreskrifterna föreslås ett förbud mot spridning av slam inom primär skyddszon. I dag gäller krav på tillstånd för spridning inom inre skyddszon.

Det finns inget i förslaget gällande specifikt utbyggnad eller nybyggnation av bostäder. Dock finns det föreskrifter med restriktioner gällande utfyllnad med massor, schaktningsarbeten, borrning för energi och vatten, samt enskilda avloppsanläggningar. Inom primär skyddszon föreslås en tillståndsplikt kopplat till schaktningsarbeten (§5A) om ytan omfattar mer än 100 m2 och om schaktdjupet samtidigt överstiger 1 m. Både area och djup ska vara uppfyllt samtidigt för att tillståndsplikten ska inträda. Tillstånd behöver då sökas hos miljönämnden i Trosa kommun. Vid schaktning i sekundär och tertiär skyddszon går gränsen vid 1000 m2 och två respektive fyra meters djup.

I primär skyddszon föreslås det gälla ett förbud för borrning av ny bergvärme eller dricksvattenbrunn. För ersättning eller ändring av befintlig anläggning föreslås en tillståndsplikt. Tillstånd behöver då sökas hos miljönämnden i Trosa kommun. I den sekundära och tertiära zonen föreslås det gälla en tillståndsplikt för nya anläggningar.

Etablering av ny avloppsanläggning för hushållsspillvatten eller annat avloppsvatten i primär skyddszon föreslås vara förbjudet. Undantag gäller för ersättning eller ändring av befintlig anläggning, vilket i stället kräver tillstånd. Detta är ingen skillnad mot nu gällande föreskrifter i dagens vattenskyddsområde.

Det föreslås ett förbud mot fordonstvätt inom hela vattenskyddsområde. Även om du inte bor i ett vattenskyddsområde ska du undvika att tvätta bilen hemma, detta då vattnet från en biltvätt innehåller föroreningar som olja, kemikalier och tungmetaller.

En gammal anläggning som inte används kan tas bort eller ligga kvar efter tömning. Den bedöms inte utgöra någon risk.

I miljöbalkens 2 kap. finns allmänna hänsynsregler som bland annat innebär att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2021:10) om skydd mot mark- och vattenföroreningar vid hantering av brandfarliga vätskor och spilloljor, ställs särskilda krav inom vattenskyddsområde gällande bland annat cisterner.

Fastighetsägare har enligt 31 kap 4 § rätt till ersättning på grund av beslut om föreskrifter för vattenskyddsområde som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras. Detsamma gäller innehavare av särskild rätt till fastighet (31 kap 3 § miljöbalken). Krävs tillstånd för viss verksamhet eller åtgärd, betalas ersättning endast om tillstånd har vägrats eller förenats med särskilda villkor som innebär att pågående markanvändning avsevärt försvåras (31 kap 5 § miljöbalken).

Om du vill söka ersättning för avsevärt försvårad markanvändning ska du söka kontakt med Trosa kommun genom kommunens Kontaktcenter.

Förfrågan om ersättning måste göras inom ett år efter beslutet vunnit laga kraft.

Föreskriften innehåller ett undantag: ”Uppställning på plats som är försedd med yta eller anordning som förhindrar att spill av bränsle eller andra petroleumprodukter infiltrerar ner i marken.” Undantaget kan tolkas på olika sätt. Syftet med föreskriften är att minska risken för att större läckage, exempelvis vid slangning, leder till att hela bränsletanken töms och ämnen infiltrerar till grundvattnet.

Det är viktigt att verksamhetsutövaren själv gör en riskbedömning utifrån vilken typ av maskinpark som finns inom fastigheten och inkommer med förslag till tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten gör då en bedömning av huruvida de förslagna uppställningsplatserna kan anses vara godtagbara. Tillsynsmyndigheten gör aldrig striktare bedömningar än vad som anses vara rimligt för skyddet av vattentäkten.

Uppställning ska ske på anordning som förhindrar att läckage av bränsle eller olja infiltrerar i marken. Rengöring ska ske utan användning av avfettning.

• Enligt 31: a kap 4 § Miljöbalken har Fastighetsägaren rätt till ersättning på grund av beslut som innebär att mark tas i anspråk eller att pågående markanvändning inom berörd del av en fastighet avsevärt försvåras, om beslutet gäller. Ersättning ges av Trosa kommun och ska ansökas om i samband med att vattenskyddsområdet inrättas.
• 5 § Om ett beslut som avser vattenskydd innebär att det krävs tillstånd för en viss verksamhet eller åtgärd, betalas ersättning endast om tillstånd har vägrats eller förenats med särskilda villkor. Ersättningen löses genom förlikning mellan verksamhetsutövare och Trosa kommun.
• Ansökan om tillstånd ska inges senast 6 månader efter att föreskrifterna har trätt i kraft.

Användning av konst- eller stallgödsel föreslås kunna ske utan tillståndskrav. Däremot föreslås ett förbud mot användning av avloppsslam, där risken främst gäller halter av PFAS.

Inom den primära zonen föreslås bekämpningsmedel föreläggas med ett tillståndskrav. Föreskriften syftar till att begränsa användningen av bekämpningsmedel som nyttjas vid odling av potatis, till exempel Fluazinam vars nedbrytningsprodukt innehåller PFAS.

Bekämpningsmedel är inte förbjudet, men tillståndet kan komma att regleras med villkor samt att produktvalsprincipen ska tillämpas.

Skyddsområdet och föreskrifterna syftar inte till att medföra restriktioner gällande våtmark inom inre/primär skyddszon.

Sjön Sillen ligger högre än grundvattenmagasinet, vilket gör att vatten långsamt rinner genom sand- och gruslager från sjön ner till grundvattnet. Denna naturliga process fungerar som en rening och är en viktig del av grundvattenbildningen i området.

Längre norrut späds föroreningar ut och bryts ner innan de når råvattenintaget. Ju närmare intagspunkten, desto större skyddsbehov, vilket syns i skillnaden i restriktionsnivå i vattenskyddsområdets regler. Skyddsområdet vid Sillens södra del avser att skydda de delar av grundvattenmagasinet som är viktigt för grundvattenbildningen till magasinet.

Vattenskyddsområdet vid Sillen omfattar endast den del av grundvattenmagasinet där det sker en strandinfiltration av ytvattnet, vilken är ett viktigt område för grundvattenbildningen till grundvattenmagasinet. Infiltrationen i sig utgör en naturlig reningsprocess av ytvattnet. I detta fall bedöms avgränsningen vara tillräcklig för att vattenskyddsområdets syfte ska uppnås.

Sillen tillförs primärt ytvatten genom Trosaån i dess norra ände, men även via mindre bäckar och utströmmande grundvatten från jord och berggrund. Ytvatten infiltreras därefter i strandbotten i Sillens södra del.

Huvuddelen av strandinfiltrationen till grundvattenmagasinet bedöms ske vid Sillens södra strand. Strandinfiltrationen i sig utgör en naturlig reningsprocess av Sillens ytvatten, vilket bedöms utgöra ett tillräckligt bra skydd för att det inte ska finnas skäl för att inkludera hela Sillen. Vidare är ytvatten mindre känsligt för föroreningar, där processer som kort omsättningstid och densitetsskillnader ger ett visst skydd mot föroreningar.

Riskbedömningen har genomförts för att identifiera och värdera de verksamheter och aktiviteter som kan påverka vattentäkten negativt. Ersättningsfrågan hanteras separat från riskbedömningen, men riskbedömningen motiverar varför restriktionerna behövs.

I skyddsföreskrifterna föreslås en tillståndsplikt för hantering av bekämpningsmedel inom primär skyddszon, vilket inte är en förändring mot nu gällande regler inom vattenskyddsområdet.

Det idag gällande tillståndskravet för spridning av mineral- eller stallgödsel föreslås tas bort. Jordbruksverksamheter behöver således inte längre söka tillstånd för spridning av gödsel, med undantag för slam från avlopp.

I förslaget föreslås en tillståndsplikt för nyetablering av miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig eller icke- anmälningspliktig verksamhet, det vill säga C- och U-verksamheter. Undantag gäller för verksamhet som enbart medför miljöpåverkan från luftutsläpp, buller, skakningar eller uppenbart inte riskerar att påverka grundvattnets kvalitet eller kvantitet, vilket här kan bedömas omfatta torkning av spannmål och andra motsvarande verksamheter.

Inom primär skyddszon får du inte anlägga nytt enskilt avlopp. Detta är ingen förändring mot gällande föreskrifter inom inre skyddszon för det befintliga vattenskyddsområdet.

Se gällande föreskrifter: ”Avlopp inom Sörtuna vattenskyddsområde 7. Enligt dessa föreskrifter är det förbjudet att inom inre skyddszon släppa ut hushållsspillvatten och annat avloppsvatten i mark, dike eller vattenområde. Det är även förbjudet att inom inre skyddszon anlägga nya enskilda avlopp med anledning av nyetablering, utbyggnad eller avstyckning.”

Även om beslutet överklagas kommer det vara förbjudet att anlägga enskilt avlopp på Sörtuna 1:11.

Schaktningsarbeten, pålning, spontning, underjordsarbete och utfyllnad kräver tillstånd av kommunen. Tillstånd ska som regel medges.

En översyn av riskbedömningen har utförts med avseende till ny myndighetsvägledning.

Högre temperatur på spolvattnet ökar lösligheten för oljor, fetter och vissa organiska ämnen.
Vi ska se över föreskriften för att se hur det går att underlätta för avspolning vid jordbruksverksamhet.

Sannolikheten för olycka med spill från farligt gods på järnväg, kustväg och motorväg är marginell. Vidare föreligger det små möjligheter till att reglera transporter av dessa gods, då de följer vägar som anvisade av Trafikverket.

Vattenskyddsområdet följer till största delen magasinets avgränsning. Där det är möjligt har skyddsområdet avgränsats efter fysiska gränser i terrängen, så som vägar eller åkerkant.

Det finns inget i skyddsföreskrifterna som reglerar grusade ytor inom sekundär skyddszon.

Tomten är idag inom inre skyddszon för Sörtuna vattenskyddsområde. I förslag till vattenskyddsområde finns det inga föreskrifter eller undantag som särskilt berör avstyckade tomter.

Det är inget som regleras inom vattenskyddsområdets föreskrifter.

Om möjligheten att bedriva verksamheten avsevärt försvåras finns möjlighet att söka ersättning hos kommunen.

Skyddsområdet har utformats för att även omfatta planerade infrastrukturprojekt (Ostlänken), och det finns inga undantag beroende på vem som är verksamhetsutövare. Om en aktör, oavsett storlek, vill utföra en verksamhet som är belagd med tillståndsplikt får verksamhetsutövaren beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att minska påverkan på vattentäktens grundvattenkvalitet.

Om föreskriften anger att en åtgärd eller verksamhet är tillståndspliktig är utgångspunkten att tillstånd i normalfallet helt eller delvis ska kunna medges efter en prövning, men att tillståndet kan förenas med särskilda villkor enligt 16 kap. 2 § miljöbalken.

Nej, ett det finns ingen underjordisk sjö eller älv. Under marken är det porösa jordlager som sand och grus där vatten fyller små hålrum och rör sig långsamt.

Kommunens beslut överklagas till länsstyrelsen. I kommunens beslut om vattenskyddsområde kommer det att finnas information om hur man överklagar och vilka krav som ställs på överklagandets form.

Överklagandetid är tre veckor efter att beslutet är kungjort i ortstidningen.